Avslutning på min 12 veckors utmaning

Egentligen skriver jag det här vid helt fel tillfälle, dels ska det göras på nyårsafton och dels är jag lite låg/ledsen efter naprapat besöket. Men jag känner att jag vill ha det överstökat för att sedan få fokusera på något roligare.

Mina mål:

  • Göra val som ger mig förutsättningar att vara frisk och stark
  • Balans i liv och närvaro där jag är
  • När jag fotograferar mig den 31 december 2011 så ska det synas att jag byggt mer muskler och att jag har minskat i fett
  • Jag ska klara 20 armhävningar på tårna

Uppföljning:

  • Göra val som ger mig förutsättningar att vara frisk och stark – FAILED! Jag har varit sjuk och har nu inflammation i muskler och annat så tyvärr så får jag underkänt!
  • Balans i liv och närvaro där jag är – PASSED – Jag har balans i jobb och privatliv, jag är närvarande, fick till och med beröm av naprapaten att jag kan slappna av i hela kroppen på kommando, VOV! 🙂
  • När jag fotograferar mig den 31 december 2011 så ska det synas att jag byggt mer muskler och att jag har minskat i fett – Ongoing – Jag tror faktiskt att det syns, fettklumpen på magen är mindre, musklerna syns mer men på grund av skador så kan jag inte träna armar och axlar mm som jag vill..
  • Jag ska klara 20 armhävningar på tårna – FAILED – på grund av skada så har jag inte kunnat att jobba på detta

Summering:

Jag blir lite ledsen på mig själv att jag inte lyssnat tillräckligt på kroppen. Alla kan bli sjuka så den biten är ok men merparten av problemen med bihålorna mm kommer enligt läkaren från mina käkar som härstammar från olyckan 2010. Så jag måste fortsätta jobba på min ”käkrehabilitering”

Jag är bra på att fokusera, jobba, prestera, njuta OCH VILA så jag anser att jag blivit mycket bra på detta. Jag säger ja och jag säger nej – jag gör det jag vill helt enkelt.

Fettprocenten – jag har faktiskt mätt mig med kaliper och jag har inte hög fettprocent. Jag har nypsat arm och mage med låga siffror och hade lite mer på låret.

Armhävningar – enligt naprapat så drog hela min utmaning med detta igång inflammationer i bröstmuskler och fästen för biceps mm. Jag minns inte ordet för vad han kallade problemet men det är som en fläskläpp på musklerna så de måste vila helt. Inte bära handväska mot axeln, inte träna med vikter mm.

Framåt!

Jag tänker nog ha ett månadsmål den här gången. Imorgon ska jag till naprapaten igen för att vi gemensamt ska bygga ett styrketräningsprogram som är som rehab för mig (han gör program åt många skadade proffs  och lilla mig 🙂 ) och jag kan nog inte ha några andra mål än att fixa mitt problem för de motverkar nog varandra.

Jag har som sagt problem med käkarna sedan olyckan och det har gjort att min nacke krånglar mycket just nu, jag har fått rehabövningar att köra varannan dag i redcord.

Sköta maten enligt tidigare plan

Dricka Vatten

Sova.

Balans i livet.

Har ni några tips eller feedback på det?

För er som inte vet: Våren 2010 så var jag med om en olycka. Gullungen och maken lekte i vår dåvarande fjällstuga med sovloft. Gullungen rusade fram och stötte till mig, jag tappade balansen och föll över räcket och ramlade 4 meter ner till köket. (Det var en helt öppen vägg på andra våningen ner mot nedervåningen med bara ett räcke emellan) Det var mycket jobbiga följder av detta bland annat en svanskota som är sned, inflammerad blygdbensfog, käkar som växte ihop fel, hormonrubbningar mm. Jag vill inte att ni tycker synd om mig,  jag vill bara förklara vad som hände och varför det krånglar till det ibland. Före olyckan åkte jag skidor, sprang långt och länge mm men det funkar inte längre. 31 dec 2010 så började med ny kost och styrketräning för att lösa mina problem och hitta andra träningsformer…

 

18 kommentarer Lägg till

  1. Hej fina du!! Mailade innan jag läste här, bra att du varit iväg med axlarna. Vet du, jag tycker inte du har fail på första punkten, du har ju gjort vad du kunnat, sedan har du blivit sjuk och fått inflammationer – det går inte att styra över. Du har skapat så bra förutsättningar som möjligt för att må bra, mer kan man inte göra!

    JAg tycker att det låter suveränt att ha månadsmål, det blir lagom, och det är jättebra att du får hjälp med ett rehabiliterande program för det är exakt vad du behöver. Lyssna nu på proffset!

    Ang olyckan så förstår jag att det kan vara jobbigt när man varit helt frisk och väldigt aktiv att gå till att behöva lyssna på kroppen och vara mer varsam. Jag har ju varit reumatiker sedan 4-årsåldern, minns inget annat, så för mig blir det tvärtom, jag blir glatt överraskad varje gång jag klarar något nytt och kroppen samarbetar.

    Summa summarum: Jag tycker att du är grym, att du klarat din utmaning med beröm godkänt och att kommande tänk ser jättebra ut. Jättekjaaaam! (för att citera teletubbies som Liten verkar vara hypnotiserad av…)

    1. fokuseradenergi skriver:

      Tack Beata:-) Skrattar lite här, ,minns Timothys teletubbies period. Jag var sjukt lättad när Byggare Bob tog över 🙂 Rehabmånad it is! Kram!

  2. stepup2fitness skriver:

    Fina Lotta!!! Jag har också mejlat innan jag läste här. Nu förstår jag mer dina käkbesvär…
    Precis som Beata skriver, tycker jag att du är grym och klarat din utmaning alldeles utmärkt!!! Glad att du får hjälp med rehabilitering!!! Dina framåt planer ser jättebra ut!!!
    Bamsekramar!!!!

    1. fokuseradenergi skriver:

      Tack Betty! Ser framemot peppning och stöd 🙂 Kramisar!

  3. Therese skriver:

    Hej härliga Lotta!! Säger som ovan två talare, du är grym och är fokuserad på det du gör. När du sedan fått ditt rehabprogram och är bättre i axeln så kan du ta upp armhävningsmålet igen. Men se till att bli bra först! Snart lämnar vi 2011 bakom oss och satsar på ett bättre 2012 där vi får vara friska och skadefria! Eller hur?
    Glad att du besökte naprapaten och fick en diagnos istället för att du kanske skulle bli ännu sämre. Kramar på dig i massor fina du

    1. fokuseradenergi skriver:

      Tack vare Live It Love It Annie som jag ringde naprapaten igår, jag är tacksam över mina bloggkompisar 🙂 Ett piggt och friskt 2012!!! Kramisar!

  4. AmandaP skriver:

    Jag sitter med tårar i ögonen- du är så stark, helt grym!
    Tycker det låter bra med månadsmål:-)

  5. Maria S skriver:

    Hej fina Lotta, blev väldigt rörd av vad du berättar. Att du kämpar på trots olyckan, många hade lagt av tror jag! Tycker liksom alla övriga att du är grym och visst fixat din utmaning med bravur. Att du blev sjuk kan ju inte du rå för. Jag beundrar din envishet och vilja.
    Ta hand om dig nu, bli frisk, lyssna på naprapaten så kommer du bli ännu starkare efteråt.
    Kramkram

  6. fokuseradenergi skriver:

    Tack Amanda och Maria! Nu blir det en rehab månad med fokus på att må bra. Men fortfarande är det fokus som gäller 🙂 Kram till er båda!!!

  7. Annie skriver:

    Vad bra att du kom iväg till naprapaten och kan få en ordentligt rehabilitering. Viktig att du blir bra innan du satsar på annat. Är ju ett bra mål att bli bra i axel även om man får lätta på de andra sakerna man vill göra.

    Nu har jag inte läst här så länge så har inte så mycket bakgrund på din historia, men blev väldigt berörd när jag läser ditt inlägg.

    1. fokuseradenergi skriver:

      Idag var jag lite ledsen, Annie, men nu känns det bättre igen:-) Jag kan ju träna ben, rumpa, cardio och lite annat 🙂 Jag har inte berättat (tror jag) om bakgrunden till huvudvärken och andra utmaningar men jag kände mig redo idag, att våga.

      1. Annie skriver:

        Man får fokusera på det som är bra och som man kan träna. Fördelen är ju nu att du kommer att rehabilitera dig så du blir bra iaf!

        Ibland är det skönt att lätta hjärtat och berätta. Ibland tror jag att mina bloggläsare vet mer om mig än folk nära mig. Jag kan känna att det är lättare att berätta i skrift om mina tankar och hur jag mått för folk som kanske förstår på ett annat sätt när det gäller träning och mat 🙂

        Hoppas du blev nöjd med rehabiliteringen till slut iaf!
        Önskar dig en fin nyårsafton!

  8. Emma L skriver:

    Finaste Lotta! Jag har inte varit så aktiv här på ett tag för jag har varit i Vimmerby och bara haft ajfånen att tillgå och det är enklast att läsa – inte att kommentera. Och ibland har jag inte ens läst.

    Först och främst vill jag säga så här – du är en stark, fokuserad och varm kvinna. Du peppar oss alla, bryr dig om, har alltid ett ord till över för oss alla. Du läser och engagerar dig i våra bloggar. Därför gör det mig ont när du är så hård mot dig själv.

    Jag vet själv hur det är att alltid vara hårdast mot sig själv. Men om någon annan hade uppnått de resultat du trots allt har uppnått – hur hade du bedömt det då? Som andra skriver – du har gjort allt du har kunnat efter dina förutsättningar. Med bravur!

    Under den tid jag läst din blogg har jag sällan läst om hur du ballar ur, för att inte säga aldrig. Du har dina fria, du fixar dem, och sen tillbaka på banan. Du har ett heltidsarbete som vad jag förstår inte alls är inom fitness utan ett krävande jobb som kräver mycket resor. I princip varje morgon går du upp och tränar. Du planerar, fixar maten, löser vardagen. DET ÄR IMPONERANDE!

    Så ge dig själv lite kärlek vännen. Samma kärlek som du skickar runt i cyberrymden.

    Tack för att du finns där ute i bloggvärlden. Glöm inte bort att DU ÄR VIKTIG!

    Många kramar

    1. fokuseradenergi skriver:

      Åhh tack Emma, jag blir alldeles tårögd.. Massor med kramar och tack!!!

  9. Elgot skriver:

    Men kära söta, detta vänder lite upp och ner på min bild av dig!
    Jag har varit lite småskraj för att läsa för mycket här.. du har verkat som den tuffaste, tuffa. Stenhård träning. STENHÅRD diet. Så långt från min comfort zone att jag skulle behöva GPS för att hitta dit. Resande arbete. Mor och maka. Och så detta att du läker från en så omfattande olycka. OJ! Jag hade ingen aning.

    Jag önskar dig ett harmoniskt 2012. Att du får läka. Både inuti och utanpå. Klappa dig själv medhårs. Du är grym!

    1. fokuseradenergi skriver:

      Tack Elgot, jag är så förvånad över hur jag ”upplevs”, en blogg är ju inte hela sanningen.. Jag har precis läst din blogg och mailat dig.. Kram och tack!

  10. Ann-Louise skriver:

    Oj, du har gjort ett jättejobb med tanke på vad du har gått igenom! Jag tycker du har mer än godkänt på alla punkter 🙂 Sjukdom rår man inte på hur gärna man än vill.
    Håller med Elgot, du är grym! Stor kram till dig

    1. Tack Ann-Louise! Kram 🙂

Kommentera gärna :-)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s